När allt faller på plats

Det är söndag, klockan är lite över åtta på kvällen och jag har aldrig varit tröttare. Alldeles för lite sömn på en billig luftmadrass i en skolsal i Rimbo håller på att ta ut sin rätt.

Men jag är också väldigt glad och stolt.

När vi ledare hade julavslutning med tjejerna (2022) så frågade vi vilken som varit årets höjdpunkt. Ohotad etta var Rimbocupen. Tvåa var Rimbocupen. Trea... ni fattar.

Därför var det en självklarhet att åka till Rimbo även i år. Och det är vi alla ledare och spelare väldigt glada för.

Sanktansäsongen har i ärlighetens namn varit sisådär. Vi har vunnit och förlorat. Precis som man ska. Men ett tag var det lite väl mycket fokus på förlorandet. De andra lagen hade blivit väldigt mycket bättre. Och vi hade stundvis svårt att hitta farten och engagemanget hos tjejerna.

En seg vinter gjorde att vi kom igång ganska sent. Men vi stretade på med våra knäövningar, kvadrater, skott och löpningar utan boll. Med fortsatt fokus på att ha kul och må bra, pratade vi väldigt mycket om att prata med varandra på planen, att springa när man inte har boll och att våga. Både dribbla och att misslyckas. För om man inte gör fel... vad är då rätt? Och vad ni än gör tjejer, kämpa!

Säsongen rullade på. Det blev varmare. Vi fick in några nya spelare. Vi började göra mål igen. Ganska många ibland. Spelarna växte, tog nya kliv, både på planen och i sina fotbollshuvuden. Vi började slita för varandra. Offra oss. Ta smällar. Och ibland ge. Och vi gjorde en massa mål igen. Nya målskyttar dessutom.

Varm vår. Försommar. Rimbo. Allt faller på plats.

Alla är sina bästa versioner av sig själva och tar kliv vi inte trodde var möjliga (eller jo... vi har banne mig sett det och bara väntat på det).

Vi står vid sidlinjen och försöker att inte ropa en massa fotbollsmumbojumbo. Vi tränare tittar på varandra. Höjer våra ögonbryn. "Såg du också det där? Uppspelet från back, passningen, drivet, inspelet och avslutet? Precis det vi pratat om och övat på?"

Vi leker fotboll. På liv och död. Vi har kul och alla brinner för laget. Vi vinner. Vi förlorar. Precis som man ska. Och vi åker hem med stora leenden och nya starka minnen.

Det har varit en fest och en fröjd att få vara ledare för våra F12:or under Rimbo Cup. De är fina och snälla mot varandra och ärliga, busiga och positiva mot oss ledare. Vi litar på dem till hundra procent.

Ta hand om dem!

Nu tar vi sommar!